här hittar ni mej framöver: www.ordmedlitenbokstav.blogspot.se

VARFÖR KAN JAG INTE SKÖTA EN BLOGGJÄVEL FÖR? Ja numera uppdaterar jag oftare på www.densextondevintern.blogspot.com istället och försöker vara djupt med mina skriverier.

Igår gjorde jag en lyckad dygning och somnade väl vid sju eller så. Vaknade av mej själv vid fem, satte på kaffe och åt två rostade mackor. Lyssnar mer och mer på Amanda Palmer (tack Frank) och slukar Vargbröder-serien för att den är så jävla fantastisk. Jag befinner mej hos mamma&co i brandbergen och just nu är Mumin på TV'n det enda som hörs i den för övrigt tomma lägenheten. Och någon som rapporterar om hemska bilolyckor på radion med två omkomna. Men det enda jag oroar mej för är att bussen kanske blir tio minuter sen för att tre bilvrak blockerar nynäsvägen, och då kanske jag inte hinner röka innan jag måste upp till femman för att ha kultur- och idéhistoria.

DET FINNS INGET BRA MED MONOLOGER

Depression smittar

Jag har så jävla mycket att göra i skolaaaan jag orkar inteeee.

Utöver det så, ja, vad gör jag? Kliver upp, går till skolan ibland, sitter på lektioner där vi "får gå och jobba själva" som oftast slutar med cigg efter cigg vid trappan bakom Fryshuset, åker hem, sätter mig vid datorn i vad som känns som två minuter och jaha nu var klockan visst två. Somnar jag NU så får jag fem timmars sömn. Men äh, ett avsnitt till av The L Word hinns nog med. Och kanske ska jag göra en macka. Läsa lite. Ligga vaken medan Tusse den jäveln sover sött i fotändan av sängen och kan somna om på trettio sekunder när han vaknar till av att jag vrider och vänder på mig. Kanske ska jag ta en nattcigg och se ifall de i det vita huset ser på samma TV-program som de i det bruna huset. Titta upp på stjärnorna och försöka hitta Orions bälte, den enda stjärnbilden jag kan. Filosofera om livet. Ha en identitetskris framåt småtimmarna. Skriva stora bokstäver i några sidor i min snart utskrivna skrivbok. Lyssna på Type O Negative - Life is Killing Me och sedan trösta med Tracy Chapman. Skriva ett brev jag aldrig kommer att skicka. Ta en till nattcigg; det bruna huset har gått och lagt sig. Någon ramlar fram på grusgången borta vid dagiset. Snarkningar ekar över nedervåningen men ovanför trappan är det tyst och svalt. Ninjasköldpaddan med lila mask är fångad i ett hopp där på väggen och har knytnäven redo att smälla mig på käften. Småsyskonen stirrar på mig där i tavelramarna. Universum känns så jävla litet och snedtaket i mitt rum håller fast mig.

Jag måste åka till havet, lägga mig på stranden och titta upp på en klar stjärnhimmel medan jag lyssnar på vågorna som rullar in.

Det är årsjubileum för ungefär exakt allt jobbigt i oktober och november. Det är död, separation, diagnoser, de första självmordstankarna, de första såren, början på förändringar som jag inte ville gå igenom. Allt fyller år just nu. Jag försöker bota med te, fanfiction och så mycket handskrivna brev som möjligt, men som vanligt tar jag dom där jävla D-vitaminerna och ler.

Det var någon känd snubbe som var deprimerad och alkoholist. Det tog honom arton dagar att må bra. ARTON. DAGAR.

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHH JAG ORKAR INTEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE

Projektarbete

Mitt projektarbete, "Den sextonde vintern", är nu igång. Följ med bland FUCKING SKRIVKRAMP JAG ORKAR INTE DEN HÄR SKITEN och shit, det här är nästa bestseller. Det här är nästa mästerverk i en betongfylld värd.

En roman ska skrivas, och den ska även dokumenteras:
www.densextondevintern.blogspot.com